Frågor & Svar - FAQ

Permanent Laser Hårborttagning


Q. Är håret borta för alltid?

Nu förtiden säger man permanent hårreducering. Man kan aldrig säga att man aldrig mer kommer att få något hår. Vid hormonella förändringar etc kan hårceller stimuleras och på så vis kan nytt hår börja växa. Lång forskning visar att hår som behandlats med SHR och laser inte växer tillbaka. Däremot kan håranlag som slumrat aktiveras på grund av hormonell påverkan såsom efter klimakteriet. Det rör sig då om helt nya hårstrån. Det som vi lyckas reducera bort är borta för alltid.


Q. När ser man resultat?

Cirka tio dagar efter behandlingen kan man se ett märkbart resultat. Hårstrån från vilande hårsäckar påverkas inte utan växer upp efter två till tre månader. Då är det dags för nästa behandling.


Q. Vad bör man tänka på före, mellan och efter behandlingarna?

Låt din hud vila från solning utomhus eller i solarium en månad före och en vecka efter behandling samt använd alltid hög solskyddsfaktor. Det behandlade området kan ha blivit mer känsligt för ljus. Det är även viktigt att man inte använder brun-utan-sol två veckor innan behandlingen samt inte äter karotenpreparat. Man kan använda make-up på det behandlade området. Regel vid hårborttagning; huden får aldrig vara solbränd vid behandlingen. Detta för att värmen ska dras till håret och inte till omgivande hud. Mellan behandlingarna kan håret tas bort som vanligt med eventuellt rakning, vaxning och pincettplockning. Undvik vaxning och plockning om ni vill göra behandlingarna i en tät följd, utan längre uppehåll. Vill man ändå vaxa eller plocka håren måste de få tid att växa innan en behandling, ca 4-6 veckor. Finns det inget växande hår i hårsäcken, kan man inte förstöra den näringsgivande bindvävspapillan och behandlingen blir overksam. 


Q. Kan alla hårfärger behandlas?

Ju mörkare hår och ljusare hud desto snabbare och bättre resultat men man kan behandla alla hårtyper samt hudtyper. Håret måste alltid innehålla melanin (pigmentet som ger hårstrået dess färg) för att behandlingen ska vara effektiv. 


Q. Vilka delar av kroppen kan man behandla?

 Maskinen har inga begränsningar vad gäller behandlingsområde, utan fungerar lika bra i ansiktet som på kroppen.
 Fråga din terapeut vid konsultationen.


Q. Finns det några biverkningar?

Komplikationer är ovanliga. I vissa fall uppstår en punktformig och lokaliserad irritation med rodnad, klåda, svullnad och värme kring varje hårsäcksmynning som ett resultat av behandlingen. Detta försvinner i regel inom ett par minuter upp till ett par dagar. Man kan återgå till sina normala aktiviteter direkt efter behandlingen. I sällsynta fall kan brännskador uppstå. Detta sker framför allt vid behandling av kraftigt pigmenterad och solbränd hud. Brännskadan är ytlig och går lätt att behandla. I vissa fall kan det uppstå en övergående och tillfällig ökning (hyperpigmentering) eller minskning (hypopigmentering) av pigmenten inom det behandlade området. Denna pigmentförändring är inte bestående utan huden återfår sin normala färg efter en tid. Inga bestående biverkningar har rapporterats.


Q. Är behandlingen smärtsam?

Behandlingen är smärtfri jämfört  vaxning och diatermi. laserpulsen brukar kännas som en lätt ilning eller kittling. Uppfattningen om hur det känns varierar från person till person, vissa personer är mer känsliga än andra. Det kan kännas som ett kortvarigt stick i huden efterföljt av värme. Denna värme skall inte sitta kvar i huden utan absorberas av den kylda gelén. Känns det som att värmen ligger kvar och bränner så talar man om detta för behandlaren och styrkan justeras. Många tycker inte att det känns överhuvudtaget.


Q. Varför måste man behandla flera gånger?
Hårets växtfaser spelar en stor roll vid hårborttagning. Håret genomgår ständigt tre växtfaser; anagen, katagen och telogen. Växtfaserna kan variera från individ till individ. Den anagena fasen är hårets växtfas och det är bara hår som är i denna fas som reagerar på behandlingen med laser. I den anagena fasen är hårroten i kontakt med papillan som ger roten näring och det är denna vi vill förstöra. Procentdelen av hår i den anagena fasen varierar stort mellan olika delar av kroppen. I genomsnitt är cirka 30% av kroppshåret i den anagena fasen. Vid varje behandling förstörs normalt 60-90% av hårsäckarna i den anagena fasen. I genomsnitt krävs det ca 4-8 behandlingar för de flesta att bli nöjda, och då under optimala förutsättningar. Ett hårstrå växer under en viss tid för att sedan vila några månader innan det ramlar av. Hår växer och vilar olika länge på olika delar av kroppen, och detta är dessutom individuellt från person till person. När man behandlar ett område så vet man inte vilka hår som befinner sig i växtfas (anagen fas) eller i vilofas (katagen fas). Behandlingen tar endast på de växande håren. Man måste därför upprepa behandlingen på samma område flera gånger.


Q. Hur många behandlingar behövs det?
Det är nödvändigt att man upprepar behandlingarna eftersom endast hårstrå i tillväxtfas behandlas. Man får en successiv utglesning av hårväxten. Hur många behandlingar som behövs är individuellt och varierar beroende på vilket område som behandlas samt på hårets färg och tjocklek. I genomsnitt krävs det 4-8 behandlingar på en kund som är optimal, det vill säga har ljus hud med grova och mörka hår. Är någon av parametrarna ej optimal får man eventuellt räkna med fler behandlingar. Självklart är det upp till kunden själv att bestämma när man känner sig nöjd, vissa vill endast glesa ut hårväxten. Vid riktigt kraftig hårväxt, till exempel skäggväxt, kan det också krävas fler behandlingar på grund av att man här måste gå igenom många faser innan en utglesning märks. Värmeutvecklingen i huden blir ofta stor när håren sitter så tätt och är så kraftiga att man också får anpassa styrkan på behandlingen. Mjukt, fjunigt hår i ansiktet är också svårare att behandla och kan kräva fler behandlingar. I vissa fall avråder man behandling av tunna och fjuniga hår. Detta görs när man är osäker på att hårstrået verkligen kan absorbera tillräckligt med energi för att förstöra dermal papilla (bindvävspapillen).


Q. Hur går behandlingen till?
För att du inför behandlingen ska få mer ingående information bokas alltid en tid för konsultation . Terapeuten går då igenom behandlingen steg för steg. Ibland görs ett test på ett begränsat område för att man skall få känna hur det känns, se hur effekten blir när håren ramlar av eller för att se om behandlingen fungerar på just dina hår eller din hud. Efter utvärdering av testet kan din behandling börja. Man ligger bekvämt på en brits/behandlingssäng. Du får bära skyddsglasögon under behandlingen för att säkerställa att ljuset inte irriterar dina ögon. Behandlingsytan rakas, desinficeras och inspekteras. Ett tjockt lager med kyld Gel stryks på aktuellt hudområde för att kyla ner. Gelen fungerar också som en kontakt mellan behandlingssafir och hud, och leder ner laser mot huden. Det är viktigt att man har en dialog med behandlaren och talar om ifall något känns obehagligt. Behandlingen utförs sedan omsorgsfullt av utbildad personal. Det oskadliga, långvågiga röda ljuset absorberas av pigmentet (melaninet) i hårstrå och hårsäck och omvandlas till värme. Vid 70°C förstörs proteinet i de hårceller och hårsäckar som befinner sig i den aktiva fasen av växtcykeln. Därmed kan inte nytt hår bildas igen.


Q. Hur mycket kostar det?
Priset beror på vilket område som behandlas. För att få en exakt prisuppgift ber vi dig att boka en konsultation.'

Q. Vilka olika hårtyper finns det?

Håret skiljer sig mycket från person till person i längd, färg, struktur, tjocklek osv. Men i grunden finns det bara tre typer av hår på människans kropp.

1) Lanugohår
• Växer över hela kroppen på den ofödda babyn.
• Börjar i normala fall växa tre månader efter befruktningen.
• Fina och mjuka hårstrån som alla är lika långa.
• Försvinner i normala fall fyra veckor före förlossningen.

2) Vellushår
• Korta hårstrån (omkring 1–2 cm).
• Lite eller ingen färg (pigment).
• Hårsäckarna växer utan talgkörtlar.
• Kan växa på huvud, kropp, armar och ben.

3) Terminalhår (det som vi vanligtvis menar med hår)
• Längre hårstrån.
• Kan växa på huvud, kropp, armar och ben.
• Hårsäckarna har talgkörtlar.


Q. Hur är hårväxten under olika stadier i livet?
En fullgången baby föds med terminalhår på huvud och ögonbryn. Resterande hår på kroppen är ljust vellushår. Men håret börjar snart växa lika snabbt som resten av kroppen. I början av puberteten blir terminalhåret tjockare och uppträder också på andra delar av kroppen: armhålor, ljumskar och ben. Hur mycket hår som växer på kroppen avgörs av generna. Ju hårigare föräldrar eller far-/morföräldrar du har, desto hårigare blir du själv. Hår utvecklas i en påsliknande struktur under huden, kallad hårsäck (follikel). Vad vi ser som hår är i själva verket hårskaftet, som är en förhårdnad vävnad av keratin.


Q. Vilka faktorer påverkar hårväxten?

En fullgången baby föds med terminalhår på huvud och ögonbryn. Resterande hår på kroppen är ljust vellushår. Men håret börjar snart växa lika snabbt som resten av kroppen. I början av puberteten blir terminalhåret tjockare och uppträder också på andra delar av kroppen: armhålor, ljumskar och ben. Hur mycket hår som växer på kroppen avgörs av generna. Ju hårigare föräldrar eller far-/morföräldrar du har, desto hårigare blir du själv. Hår utvecklas i en påsliknande struktur under huden, kallad hårsäck (follikel). Vad vi ser som hår är i själva verket hårskaftet, som är en förhårdnad vävnad av keratin.

Q. Hur många hårsäckar har man?

Varje människa har ca 100-150.000 hårsäckar på huvudet. Hårsäckarna ligger samlade i grupper om 1-4 hårstrån, s k hårsäcksgrupper eller follicular units. Varje individuellt hår har sitt ursprung i roten av hårsäcken som kallas papillan. Papillan innehåller celler som tar upp näring och aminosyror som är nödvändiga för att håret skall växa. Ovanför papillan
finns hårlöken, bulben, där hårceller produceras i ganska stor mängd. Det är också här som hårstråts pigment bildas. I takt med att dessa celler bildas och skjuts uppåt dör de långsamt samtidigt som de skapar ett mycket hårt protein - keratin. Medan denna process fortsätter växer håret längre och längre. Alla hårsäckar har en livscykel med växtfas, övergångsfas och vilofas. Ett huvudhårstrå växer ca 0,4 mm per dygn, dvs ungefär 15 cm per år. Efter vilofasen släpper hårsäcken loss hårstråt och ligger tom en tid innan ett nytt hårstrå bildas. Varje dag tappar man mellan 100 och 200 hårstrån från huvudet. En människa har ca 200.000 hår (terminalhår) på kroppen varav ca 150.000 på huvudet.
Dessutom finns ca 2.000.000 hårfolliklar i huden som är tomma eller innehåller tunna vellushår. (Utvecklingsmässigt är vi släkt med pälsklädda djur och har under en period i fosterstadiet varit håriga på kroppen). Dessa kan aktiveras att bilda terminalhår av t ex hormonell påverkan eller läkemedelsbehandling.


Q. Vilka är hårets växtfaser? 

Allt hår genomgår tre växtfaser:

1. Aktiv växtfas (anagen fas). Hårstrået sitter fast vid hårroten och växer från 1/100 till 1/10 mm om dagen, beroende på var på kroppen det sitter. I denna fas har hårroten kontakt med en liten bindvävspapilla som skjuter in i hårlöken och ger den näring. Hårstråets små keratinceller hårdnar (keratiniseras) på vägen upp genom huden. Tillväxtfasen kan variera från några månader till flera år och är olika beroende på var på kroppen det är lokaliserat, ex. är tillväxtfasen på armbehåring 1-3 månader, medan den för benen är 4-6 månader.

2. Övergångsfas (katagen fas). Under denna fas, som varar ett par dagar till ett par veckor, tillbakabildas håret och blir löst förankrat vid roten. Hårfollikeln tillbakabildas vilket gör att hårsäcken förlorar kontakten med bindvävspapillan och näringstillförseln upphör. Ungefär 3-4 % av håret på kroppen befinner sig i denna fas.

3. Vilofas (telogen fas) eller slutfas. Under denna fas upphör håret att växa. Hårfollikeln förkortas ytterligare och bindvävspapillan ligger längre ner i huden och väntar på att hårsäcken skall förlängas ner och åter få kontakt. Långsamt lossnar hårstrået från roten och stöts bort. Ungefär 10-13 % av håret på kroppen befinner sig i denna fas.
Hårsäcken börjar förlängas för att återgå till aktiv växtfas (anagen).

Alla hårstrån har ett cykliskt förlopp med växtfas, då stråt sitter fast nere i papillen och växer kontinuerligt, s k anagen fas, övergångsfas (katagen fas), vilofas (telogen fas) då hårsäcken kryper uppåt och stråt inte längre växer samt slutligen en exogen fas då stråt lossnar och faller ur hårsäcken. Hos människan cyklar hårstråna i ett givet område oberoende av varandra men t ex hos djur som byter sommar- och vinterpäls cyklar de i takt. På huvudet hinner en människa byta ut sina hårstrån ca 35 gånger under en livstid och på kroppen ännu fler gånger. 

Q. Vilka är kontraindikationerna till behandlingen?

  • Tidigare hudtumör (melanom, skivepitelcancer och basaliom)
  • Diabetes typ 1
  • Svår diabetes typ 2
  • Immundefekt
  • Graviditet och amning
  • Dysplastiskt nevussyndrom
  • Keloidtendens och hypertrofisk ärrbildning
  • Pågående infektion i behandlingsområdet
  • Melasma / Kloasma
  • Inte nära ögon
  • Inte över tatueringar eller permanent make-up
  • Medicinering med fotosensitiva läkemedel 
  • PCOS Polycystiskt ovariesyndrom
  • Blåmärken i behandlingsområdet
  • Tidigare reagerat med hyperpigmentering (t.ex vid ärr eller brännskada)
  • Solbränna
  • Stora åderbråck
  • Ej direkt över läppar eller bröstvårtor


Det finns flera hundra läkemedel och andra ämnen, t.ex aromatiska oljor som kan göra huden extra ljuskänslig. Det kan till exempel vara Antibiotika av tetracyklintyp, Antidepressiv medicin, Blodförtunnande medicin, Kortison, Akne-preparat med A-vitamin, Roaccutan, Hjärtmediciner av typen ACE-hämmare, Blodtrycksmedicin av vattendrivande typ, hormoner, intag av karotenpreparat, brun-utan-sol, parfym och solkräm etc på behandlingsområdet. Det är viktigt att alla mediciner och produkter nämns vid en konsultation för att kunna ta ställning ifall behandlingen passar just dig.

Q. Jag har inåtväxande hår, kan man behandla dem?

Ljuset går ner i hudens olika lager, upp till 5 mm, och absorberas av det melanin det stöter på. Man kan behandla inåtväxande hår lika effektivt som andra hår, förutsatt att håren innehåller melanin, ej är för tunna och befinner sig i den växande fasen.

Q. Vad händer om jag solar före behandling?

Ljuset går ner i hudens olika lager, upp till 5 mm, och absorberas av det melanin det stöter på. Man kan behandla inåtväxande hår lika effektivt som andra hår, förutsatt att håren innehåller melanin, ej är för tunna och befinner sig i den växande fasen.


Q. Varför behöver håren rakas innan behandling?

Orakade hår ligger i vägen för ljusets väg ner mot hårsäcken. Ljuset absorberas av det melanin det träffar först. Finns det då hår på hudytan ökar risken att man bränner huden, samtidigt som man förlorar energimängd till hårsäck och hårrot.


Q. Blir inte håren tjockare av rakning?

Håret blir inte tjockare av rakning. Det kan uppfattas som tjockare när man kapat av den avsmalnade toppen, och håret som kommer ut känns lite vassare. Men med tiden nöts toppen och håret känns som innan. Hårets grovlek påverkas inte av rakning. Kraftig skavning mot huden under en längre tid kan däremot orsaka ökad hårväxt som ett skydd för huden.

  

Q. Vad kan man förvänta sig efter en behandling?

Direkt efter din behandling kan huden kännas varm och du kan få en lätt rodnad. Ibland med follikelsvullnad, dvs. en lätt upphöjning vid hårsäcksmynningen. Man kan ibland känna en lätt stickande känsla. Detta är ett tecken på att behandlingen varit effektiv. Detta avtar inom några timmar och huden normaliseras. Oftast känner man inget obehag efter behandlingen och du kan utan problem fortsätta med dina vanliga aktiviteter.

Q. När ser man resultat efter en behandling?

Ofta fortsätter håren att växa ett par dagar efter behandlingen, eller så stannar de av. Håren lossnar på det behandlade området efter ca 1-3 veckor, när den lilla hårresarmuskeln släpper resterna av det som ligger kvar i hårsäcken, då först kan man se det färdiga resultatet av en behandling. Vilande hårsäckar påverkas inte av behandlingen utan bildar nya hår som vanligt. Man kan därför få hår på den behandlade ytan igen, men då är det nya hårsäckar som hamnat i växande fas (anagen), dessa strån syns som sporadiskt utspridda strån. Efter ca två till tre månader är det dags för nästa behandling. (På vissa väldigt kraftiga hårstrån kan man direkt se en effekt på att håren nästan skjuter ut ur huden och blir som små svarta brända strån, doften är typisk för bränt hår. Då ser man direkt att håret lossnat.) För att på bästa sätt se resultatet av respektive behandling är det bäst att låta håren växa för att sedan lossna inom ett par veckor. De hår som fortsätter att växa ger en tydlig gräns på vad som behandlats och ifall något missats. Många salonger och kliniker erbjuder en uppföljningsbehandling för att justera sådana missar. Fråga om detta vid konsultationen.

Vid en bokad konsultation bör håren synas så att dessa kan bedömas. Man vill bedöma hårets färg, typ, växttäthet. Innan själva behandlingen rakas håren bort. Mindre ytor rakas ofta på plats, medan större ytor med fördel rakas hemma för att underlätta vid behandlingen. Detta görs förslagsvis hemma tidigast dagen innan. Följ din salongs rekommendationer.


Copyright © Graphic State 2020